lindatormanen

Jag lyssnar på melankoliska låtar. Gråter en skvätt av vackra ord. Tittar på musikvideos som skulle kunna vara en hel film. Vackra låtar. 
Funderar på att ge upp allt. Ta det som det kommer. Bli återbetalningsskyldig till CSN och istället rymma till Finland och gifta mig med sångaren i Sunrise Avenue. Då kunde han skriva vackra låtar om mig som jag kunde sitta hemma och gråta till på youtube när han inte va hemma. Vi skulle ha det bra han och jag. Jag och rockstar i Finland. Vi skulle ha det jävla bra.

Men.
Istället så sitter jag här och råpluggar mellan dom melankoliska låtarna. Just nu försöker jag bestämma mig för om jag ska göra uppgiften om kommunikation eller stress. Båda är i psykologi. Psykologin tar knäcken på mig. Båda uppgifterna är stora. Båda är försenade. Men båda ska bli klara. Så är det bara.
Det är lördagkväll. Klockan är halv 7. Jag borde vara full. Men istället sitter jag här. Och det tänker jag fortsätta med. Ända tills jag är klar. Så ska jag sitta här. Jag, 2 uppgifter i psykologi, melankoliska låtar på youtube och så facebook.

Men jag är inte missunsam, skål på er!
Hoppas ni är så jävla bakfulla imorrn så att ni spyr, är jättehungriga men inte klarar av att äta.