lindatormanen

Nej, jag har inte dött, inte varit allvarligt sjuk, inte varit utan internet och inte förstört datorn.
Jag har helt enkelt inte en enda anledning till att jag inte har bloggat.

Jag har flyttat hem till Sverige igen.
Det känns så där.
Jag jobbar med dom förståndhandikappade igen.
Det känns underbart!
Jag har köpt mig en lägenhet i Hällefors.
Vilket känns jävligt bittert.

Jag vill verkligen ha en lägenhet, så det känns ju iaf skänt. Men det ligger i hfs. Jag ville faktist något mer, längre bort, väldigt långt bort. Men jag får skylla mig själv. Dom frågade om jag ville vara kvar i Finland men jag tackade nej. En au pair-lön räcker inte så långt som den borde.

Jag längtar tillbaka till dubbeltrubbel på sjunde så att det svider i hjärtat. Jag saknar människorna i Åbo.

Efter några om och men så vart min familj i Finland utan ny au pair, när dom sa det till mig, så var det nära, alldeles för nära att jag sa att jag kunde komma. Längtar tillbaka. Men man kan inte leva på den lönen som en au pair får som sagt. Så jag sitter här i hfs, längtar tillbaka, är bitter över lägenhetsköpet och gråter en skvätt.
Men trots det så ska det bli otroligt skönt med eget, jag stormtrivs med jobbet, och så är det lite, men bara lite, skönt att vara hemma igen.