tisdag
Sitter hemma hos mamma och väntar på att lillebror ska komma hem. Han ska få det ärofyllda uppdraget att fixa hem en film till mig som jag behöver till ett skolarbete. Tydligen är slutdatum satt för att alla uppgifter ska vara inlämnade den 25 maj. Jag har 25 uppgifter och ett fältarbete kvar. Yippie! Hur fan lyckas jag jämnt? Allt ska tydligen göras i sista minuten. Dock är det ganska skönt ändå. För dom känslorna som inte kunde dränkas av det billiga rödtjutet, dom ska fanimej begravas under skolarbete! Så det så!
Men trots att det är ganska många uppgifter kvar så tror jag faktiskt att jag kan lyckas. I juni ska jag vara undersköterska, så är det bara! Ska ge mig fan på det här nu.
Jobb onsdag till söndag iallafall :) Ska jobba med Sofia på fredag så tanken är väl att vi ska grädda ett stort lass med våfflor :) Nu ska jag ta en kopp kaffe med mamma och ivänta lillebror.
Det börjar bli bättre nu. Det är fortfarande inte bra. Jag saknar fortfarande. Det känns lite läskigt att jag inte vet om vi någonsin kommer ses igen. Men jag har insett att jag gjorde allt jag kunde. Jag gjorde allt för han. Men det räckte inte. Men jag vet iallafall om jag fick göra om det så skulle jag inte göra någonting annorlunda. Jag gjorde mitt bästa men det räckte inte.
