Dom kallar mig modig, jag kallar mig korkad!
När jag tog jobbet i Finland kallade dom mig modig. Dom sa att det krävdes stake för att bara packa väskan och flytta till ett annat land. Till en stad där man inte känner nån. Till ett språk man inte kan. Dom kan kalla mig modig om dom vill. Men när jag nu sitter här efter snart två månader vet jag inte om modig är rätta ordet. Jag skulle snarare säga korkad.
Till ett annat land, en stad där man inte känner någon, utan att kunna språket. Utan att kunna språket!
Ja, korkad är ordet jag skulle använda, inte modig, korkad.
Som ni kanske förstår håller jag på med finska-läxan, den är nästan klar. Så svår var den kanske inte egentligen, men det är ett komplicerat språk. Om det åtminstone lät rätt, men det låter ju mer rätt när det är fel än när det är rätt.
Innat kommer jag se lainen svepa förbi ögonen när jag ska sova. lainen lainen lainen lainen...
Korkad är rätta ordet, nu ska jag göra klart skiten och hoppas att nåt går in i huvudet iaf.