satan i gatan..
Igår satt "fröken-jag ska aldrig mer jobba som au pair, det är roligt ett år men efter det här får det vara nog, aldrig mer att jag ska bo hemma hos en främmande familj som jag aldrig träffat förut, ett år är roligt men det är inget riktigt jobb, man ska inte bo på sitt jobb" framför datorn. Och gissa vad hon gjorde? Gissa en gång till. Jo satan i gatan, jag satt och letade nya värdfamiljer till efter sommarn. Kan någon säga åt mig att sluta? Det här måste ju vara ett tecken på att jag verkligen inte vet vad jag ska göra efter at dom här 10 månaderna har gått. Attans! Men faktist så hittade jag en värdfamilj som lät jättebra. Nej, nu måste någon säga åt mig att sluta innan jag söker skiten. Det var i Finland, och egentligen är det ganska bra, för egentligen så skulle jag behöva stanna minst ett år till för att få ordning på finskan. Men nej, nej och åter nej!
Jag ska inte söka ett till au pair-jobb, INTE, INTE, INTE! Kan någon säga till mig att jag inte ska söka jobbet? För mitt huvud håller nämligen redan på och tänker ut vad jag ska skriva i jobbansökan. NEJ Linda, NEJ!
Jag ska inte söka ett till au pair-jobb, INTE, INTE, INTE! Kan någon säga till mig att jag inte ska söka jobbet? För mitt huvud håller nämligen redan på och tänker ut vad jag ska skriva i jobbansökan. NEJ Linda, NEJ!